3201 Sijthoff
Utseende
3201 Sijthoff | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (3201) Sijthoff |
Alternativnamn | 6560 P-L, 1969 FE, 1979 DP[1] |
Uppkallad efter | Albert G. Sijthoff[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,456 AU |
Perihelium | 2,060 AU |
Halv storaxel | 2,258 AU |
Excentricitet | 0,0876183 |
Siderisk omloppstid | 3,39 år |
Medelomloppshastighet | 19,82 km/s |
Medelanomali | 225,0° |
Inklination | 2,990° |
Longitud för uppstigande nod | 109,5° |
Periheliumargument | 54,13° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,0 km |
Synodisk rotationsperiod | 4,6 h |
Albedo | 0,231 |
Absolut magnitud (H) | 13,61[3] |
3201 Sijthoff eller 6560 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Albert G. Sijthoff.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3201 Sijthoff” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3201. Läst 14 april 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3201) Sijthoff. Springer Berlin Heidelberg. sid. 265. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3202. Läst 14 april 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|